.

Hela dagen har jag vart på Lindy hop och gjort inslag både för radion och mitt egna reportage. Kul, hur det gick kan ni höra på tisdag på radion helt enkelt. Då har jag väl sammanfattat det.

Var på Söderport igår och Kapten Röd. Aldrig har det varit så mycket drag därinne... blod svett och tårar där mitt i gröten. Alla bra låtar var med och tokdansen var inte att leka med. Men kände att efter den urladdningen gick luften ur mig. Drog däremot runt ett bra tag i tron att peppen skulle komma tillbaka, vilket den dock inte gjorde. Cyklade hem efter att en full moon rising (särskrivning eller? haha) blivit utdelad i Nils trappuppgång (inte av mig dock).


Fortsätter vända mig om...

VECKANS:

Viktigaste: Kampen mellan könen verkar gå min väg. I lördags vann jag luftskytte"tävlingen". 97 av 100, yeis! Hårt nedslag för grapparna. Jag och Elin ägde.

Citat: Svårt att välja när citat som
"Du har förändrat hela min världsbild",
"Vi är inte raggare, vi är en syförening",
"Är det en bakelse?!?" och
"Det gick väl ändå rätt bra..?."  haglar tätt.

Inslag: Raggarna! Jag, Sofia, Nils och Micki fick äran att fixa detta. Så vi var på Öland i Road Rebels lokal i torsdags och på deras "samling" vid Rasta igår. Min uppgift var att redigera så det påbörjades idag. Kan nog bli bra


Onödigaste: Gick in på IKEA eftersom jag ändå var i krokarna. Skulle inte ha något men kom ut med åtta tallrikar, åtta djupa, sex glas och åtta muggar. Men det är ju inget jag behöver... jaja

Min: Nils på Anastasias fest

Löfte: Lovade grupp C3 att visa att jag kan gå ner i spagat nästa träning... dags att börja stretcha nu tror jag...

Segaste: Att jobba 17 pers på kåren när bara 34 pers bestämmer sig för att gå dit på hela kvällen. När det var som värst blev det frågesport mellan barerna, garderoben, DJ:n osv.. som vi (lilla baren) för övrigt vann!

Sötaste: Anastasia i sina kläder på 4H-dagen


Icke infriade förväntningar: När jag läste ordet "getuppvisning" på reklamen till 4H-dagen tänkte jag att jag skulle få se något spektakulärt. Kanske inte i världsklass men åtminstone getter balanserande på bollar och en och annan bakåtvolt. Vad får jag? Getter i en hage... en hade dock trollat in sig i hö-hållaren.


och... Förra veckans sensation:
Brandlarmet går i köket. Jag stelnar till och rusar ut. Tänker: Vad är det jag har glömt, vad är det jag har glömt? Kommer in i köket och ser blodpuddig och massa rök. Samtidigt rusar halva kollektivet in och fixar. Jag förstår. Det var inte jag!!! Gör en pose och är överlycklig. Kollektivarna mycket förvånade och lite stolta över faktumet att jag inte brände något denna dag.

Nu har [poåskrijäz] haft premiär!
Världssuccé.
Lyssnarrekord och nobelpris.
Å andra sidan kanske inte.
He, det började kanske inte så himla bra men vad förväntar man sig? Nästa gång har vi kört in oss och glömmer inga reglar, har musik inlagt och har lagt upp jinglarna innan vi ska använda dem. Menmen, kvalitén kommer att bli bättre men jag tror ändå vi är topp två i radio shore (tillsammans med OxhagenKikkers).

Vad har hänt i helgen då? Inte så otroligt mycket. Fredagen har jag kanske skrivit om redan.. skulle till mackan men blev sugen på tacos istället. Taha.
I lördags sov jag tusen timmar på dagen efter spinningen. Sen skulle jag iväg till Anastasia men hittade inte mina nycklar. Så det blev springa-runt-i-lägenheten-och-inte-fatta-något-förfest istället i någon timma eller två. Tillslut fick jag ge upp. Lämnade dörren öppen eftersom dörren till trapphuset ändå är låst... svårt att komma in sen bara. Det fick bli direkt till Palace. Massa folk, massa nytt, liveband, schlager/funk/rockbar osv osv. Blev lite mycket folk tillslut bara. Svårt att hitta alla man kände. Men dit går man nog fler gånger iår nu när the workers emigrerat dit och allt. Och snart kommer Slagsmålsklubben dit, hurra!

Nu är det halvtid i kursen. Hittills är det sketkul. Just de här två veckorna kör vi Nyhetssändnignar varje dag. Nu är snart våra reporterdagar slut så nästa vecka får vi köra tekniken.

I tisdags var jag väderpresentatör! Jag tror jag har en framtid där. Aldrig har man skådat en väderflicka med sån finess... även om Dagens väder ersattes med onsdagens i grafiken första sändningen, haha (typ "idag har det vart skurar... det står i och för sig onsdagens prognos här men idag är det faktiskt regn..").

I onsdags var jag i skolan frän sju på morgonen till tio på kvällen. Tung den och sista timmen kändes rätt omotiverad, men jag fick ändå gjort saker då.
Hela dagen var jag och Karolina redaktörer för "Kalmarnytt" och det var lite kämpigt att få ihop det men ändå rätt lugnt. Jag upptäckte en sak denna dag: När andra är stressade blir jag tvärtom lugn. Kanske är det för att jag vill väga upp så inte hela gruppen trissar upp sig så. En del blir lugnade av att jag är lugn, andra blir mer stressade. Haha, jag får hitta nåt mellanläge istället. Kul dag. Sen var det fyra timmar radio när vi hjälpte de nya att sända sina första radioprogram! Gick kanon.

Sen var det reporter jag var torsdag och fredag. Det är det som är jobbigast tycker jag. Särkillt om man inte hittar någon som kan ställa upp på intervju. Då blir det stressigt. Jag och sofia gjorde teoriprovs-inslag och jag och stina om mobilåtervinning. Vilka scoop!
Igår (fredag) var det tungt sista timmarna alltså. Lång vecka, få timmars sömn sista dagarna. Men teknikveckan lär bli lugn. På kvällen blev det tacos, en sväng till Pinnen och hemgång när resten gick ut. Himla seg. Och så skulle jag ju ladda inför dagens spinningpass:) Ja, jag var på nautilus och spinnade 10.30.

Nu ska jag ladda inför palace!

---

Och detta inläggs lista:
Saker som ofta blev sagda till mig under mina hes-dagar:
-Åh herrejävlar!!
-Vad sa du? / Kan du upprepa? (med en belåten min)
-Vad-har-du-gjort?
-Snälla, var tyst!

Halv åtta satt jag alltså duktigt på tåget och somnade stenhårt fem minuter senare. Väl i göteborg var det bara att börja fixa inför bröllopet. Duscha, power-nappa, klä om... Sen bar det av till missionskyrkan i Fiskebäck. Fin ceremoni, vacker brud, skönsång, blommor och blader och glädjetårar. Petronella är den första av mina kusiner som gifter sig. Jalle var präst. Om man kort ska sammanfatta hur Jalle är åt alla ickeinvigda kan man väl säga att det inte direkt blir en stel ceremoni. ("HÖR DU MIG HILDA?", "Ge henne en ordentlig... KÖSS", "Släkten Paul är ni meeeed?", "Släkten Petronella är ni meeed?" )

Efter kyrkan åkte vi till en gård vid Snipen. Jättemysigt ställe! Sådär så man tittar mer på stället än på varandra hela kvällen. Mycket och god mat, godis, ost, tårta... min mage som vant sig vid studentkylskåpet fick en smärre chock.

Tur att bordsplaceringen var gjord så man satt med folk man kände, för jag kunde knappt prata... Halsen svek nämligen även denna dag, det var tredje dagen jag lät som en valross. Rösten blev till och med värre hela tiden. Vid nio fick jag talförbud av mamma. Lika bra, det jag fick fram var inte mer än en viskning ändå. Men innan dess hade vi vid "kusinbordet" otroligt roligt. Bajs-leken... en lek i släkten Bryngelsons smak. Den höll i sig flera timmar och vågvis satt vi och skrattade så vi grät. Nog om den leken (skyll allt på Sofia), det var ju ett bröllop vi var på.

Så grattis Petronella och Paul!

Det är över. Ingen mer nollning. På både gott och ont. Synd att man inte kommer träffa alla ettor lika mycket, men skönt att få sova på vardagskvällarna. Dåligt att ha svårt att komma ihåg vad alla heter men gött att slippa måla nollor i deras pannor om de inte har namnbanden på sig.
I måndags var det "vilodag" och i tisdags brännboll och studentpub som gällde. Då hittade jag även Monica, Annas vän, som går i Mem. Nu visste jag vilket namn jag skulle leta efter istället för att random kasta ur mig om någon känner en Anna Ervall i Floda. På puben var det ovanligt mycket röj, med livemusik och med nästan bara meskalinare på undervåningen blev det nästan kårenvarning stundtals.

I onsdags hade jag dragit på mig en förkylning, något som inte blev bättre av att det var pubrunda som stod på schemat inför kvällen. Lag Bröm gav allt! Med endast 100 poängs marginal kom vi topp tre/två men i mina ögon vann vi. 1080 poäng, inte dåligt. Mycket hann hända på dessa få timmar. Sex pubar, ca 10 nollor i varje lag, passgång, polkadans, pyramider, massage, frierier, allsång, tal osv. Allt man förväntar sig om man ska till en pub.

Torsdag, jag skulle säga något till Emilia och upptäcker att jag inte får ut ett ljud. Rösten=borta. Den kom tillbaka när jag väl var i skolan dock... om man nu kan kalla det att komma tillbaka. Aldrig har jag sett så många roliga ansiktsuttryck på folk när jag pratar. Det var inte förrän jag fick spela in lite jinglar och fick höra på min röst som jag förstod vidden av det hela. Min Hultsfredsröst var skönsång i jämförelse. Studiogenomgång i skolan, tyckte det verkade roligt men svårt. Shoremöte sen, snart börjar vi sända, waaa! Skräpmat, ishall, missat båtrace, en sväng till Cnas sittning och sen kåren med Therese och Emilia. Tanken var ju att det skulle bli lite lugnt. Det blev det också, inte många nollor som orkade ta sig ut, men det blev ändå sent hem och trött morgondag.
Fredagen och the grande finale. Studioövning hela dagen i skolan, snorkul! Tiden gick snabbt även om vi egentligen gjorde väldigt lite, tryckte på lite knappar, räknade ner från tio med fingrarna, försökte prata i headset (även denna dag bjöd jag tydligen på mycket underhållning med min röst), riktade kameran åt rätt håll osv. Vi är grymma. Haha, antagligen är vi helt värdelösa men det känns bra.

De turkosa tröjorna fick stanna hemma denna kväll, faddrarna var finklädda vi. Nollorna skulle bli ettor och ta av sig banden och jag försökte frenetiskt att lära mig namnen i sista minuten. Grymt kul kväll. Enda felet var väl egentligen att den påbörjades så tidigt. Kvällar som börjar för tidigt gör att många blir odrägliga långt innan hemgång, att köttmarknaden blir oerhört påtaglig redan vid tio-elva, vid elva har alla splittrats och man inser att man stör varhelst man går för alla pratar med ragg /potentiella ragg /gamla ragg /flickvän /pojkvän och de som inte har det letar efter det. Vid halv tolv vill man springa därifrån eftersom man inte passar in (för lite vilja att dra hem vem som helst) men man kommer ändå inte iväg förrän senare. Okej, kanske lite väl hårda linjer här med tider och allt men det är väl mer för att måla upp en bild av det. Annars som sagt en skitkul kväll. När det var dags för hemgång stötte jag på Dag som vart hos polisen fyra timmar och missat sista tåget hem. Och som den ansvarstagande fadder gav jag honom sovplats hos mig (på egen risk eftersom jag skulle ta tåget halv åtta, tralala). Efter mycket snack om pyamasuniform, makrill, musik, polis, väckarklockor, hundar osv kunde jag äntligen somna in. Väcktes av fyra klockor tre timmar senare. Tungt. Sen bar det av till Gbg och Petronellas bröllop. Men det får jag skriva om senare för detta inlägg kommer bli alltför långt annars.

Nu har jag kommit hem från Växjö och andra tränarutbildningen. Så gött att komma in i en ishall och känna islukten för första gången efter en sommar. Det är en sån känsla, man bara står där och tittar och insuper atmosfär en stund. Har man längtat efter att få glida runt på två skenor? Japp! Första ispasset för mig iår.
Naturligt är att man får mer eller mindre skavsår så jag tyckte inte det var konstigt med den smärta jag hade i högervristen. Senare på kvällen upptäckte jag dock att det var på grund av att jag hade glömt ta av mig min fotlänk... så jag har nu ett litet rött ärr runt hela foten. Haha.
Utbildning tio timmar på lördagen, och sju timmar idag. Ingen helgledighet inte. Vill ha sovmorgon! Men hotellfrukosten vägde upp allt...

För att avrunda denna veckans bravader kommer här lite komplettering:

Åtta hjärtan pekar åt mig! Detta är en ökning med ett hjärta sen juli. (Tre vet vad jag pratar om i alla fall...)

Jag har agerat roterkompis

Våran inneboende har anlänt, ännu en göteborgare! Härligt. Till och med från Frölunda. Han ska bo här i en månad.

Jag har gått från Oxhagen till centralstationen på 17 minuter. En minut före avgång springer jag flämtande på vagnen och andas ut. Tre sekunder senare ser jag att jag står på fel tåg och rusar i panik ut och hittar rätt tåg... tio sek innan avgång. Perfekt skulle jag vilja säga.