French cup
Igårnatt kom jag hem från Frankrike där Boom tävlat, och gjort det med bravur. Tröttheten var slående eftersom hemresan bestod av punktering, elfel och senare motorstopp... Allt på olika platser i Tyskland. Och när vi äntligen fick tag i en ersättningsbuss som kunde köra oss till Danmark så får han bensinstopp på vägen.. HAHA!
Men som Sara utrycker det i sin dikt så fick vi ju mer tid tillsammans. Fem dagar räcker ICKE tydligen:) Fem mycket trevliga dagar må jag inflika!
Vi blev dokumenterade av fransk TV eftersom vi har två fransyskor i laget.
Kortaklänningarna sydde vi på in i det sista! Mellan officiella träningen och tävlingsåket pillade vi fortfarande... För övrigt... varför åker inte fler killar team? :)
Klara blev vi! Och fina därtill! Ursäkta skärmdumpen men vad ska man göra när man inte har något annat kort:)
För övrigt var det mycket poserande som vanligt i framtiden. Man får tacka Katja för att 70% av bilderna blir tagna då det alltid är hon som säger: "Elin!!! Ta kot!!" på sin fransk-engelska-svenska brytning.
Mer bilder kommer väl... någon gång... på facebook kanske... GODNATT
Take off
MIN RYGG!
Gör ont efter att ha satt på de sista plåtbitarna på klänningen ikväll. Nu ska här packas så det står härliga till!
Sockar!!! Hm... oj, inga rena? Skit...
Uppladdning
Träning
Jobb
Lite paljetter
Träning
På fredag åker vi till Jönköping för kval nr 2! Grymma träningar nu i dagarna. Det var en del nytt som skulle nötas in:) Nu är det bara lyften som behöver nötas mer för vår sida. Och en slutpose kanske? Haha!
Eftersom det var röd dag idag hann jag med en liten runda på allmänhetens åkning med Mackan och Nyth. Mackan har idag lärt sig att åka baklänges... typ. BRA Mac!!! (man ska uppmuntra dem)
Dessa stollar ska man stå ut med hela helgen då... jaja.. ;)
Summering
Jag hinner inte blogga så mycket mer så jag ger er detta citat från Svenska så får ni lista ut resten;)
Hajj!
EDIT! Nu har jag mer tid: Vi hade två helt ok åk båda dagarna vilket resulterade i guld. Vi hade ett fall men vad gör väl det.
Imorgon smäller det
Och jag går som vanligt runt med tvångstankar dagen innan.
Inga speciella rutiner som jag måste göra och som bevisligen betyder tur, nejnej.
Det är olika varje gång.
Om jag inte nuddar tröskeln när jag går igenom dörren så kommer det att gå bra imorgon.
Om jag borstar tänderna mindre än en minut så kommer det att gå dåligt.
Om jag kan släcka lampan utan att lämna mattan med fötterna så kommer passeringen att gå bra.... osv.
Men även om jag klarar dessa utmaningar eller inte kommer så påverkar det ingenting! Hahaha! Det är bevisat att inga tvångstankar som föjlts varken har hjälpt mig eller skjälpt mig.
Oh well. See you at Tjörn!!
Första uppvisningen - Check
Uppvisningen i Borgen gick ok. Måste säga att det kändes lite underligt. Det var ändå 4 år sedan jag var i en liknande situation. Men det var inte förrän vi gick på isen som jag kände det. Hoppsan publik liksom.
Vi fick ialla fall ihop det trots skador och andra bortfall. Men slutet av långa fick jag mig en fin påkörning... så ett onödigt fall resulterade det i och det är ju inte kanon...
Jag och ms Sandra fixade vårt lyft om än lite mödosamt.. När det sitter som en smäck kommer det att kännas som slutnumret i Dirty Dancing! Fast... med ett annat lyft då....
Because..... IIIIIIIIIIIIII HAAAAAAAAAAVE the time of MY LIIIIIFE!
Och sen dansar Patrik Swayze in och kör en rumba!
Peace out!
Vad gör jag?
Konståkning började jag när jag var fem, och några år senare i teamåkning. Teamåkning är en konståkningsgren där man tävlar i lag. Denna ädla sport har jag tävlat i från mellanstadiet fram tills studenten 2005, då med Frölundas ungdoms resp juniorlag!
Ett år senare flyttade jag till Kalmar där jag endast var på isen som tränare. Stel, gammal och utan kondition återvände jag till Göteborg 2009, men jag kände att det var dags för ett sista år på isen! Jag är helt enkelt inte klar!
GKs team Boomerang åker jag i nu. Tränar 4-5 gånger i veckan. Målet är bland topp tio på VM, som förra året.
Hur torrt inlägg som helst, men nu famlar ni inte i blindo:)
Knäckt
Träningen hade pågått i en kvart och jag var tvungen att knyta om skridskorna.
När jag går på isen igen känner jag det...
Blundar och vill inte titta ner, för jag vet vad jag kommer att se.
Och visst var det så
Min högerskridsko är knäckt.
Nu blir det silvertejp och till skomakarn imorgon för att försöka fixa en provisorisk lösning. Men i slutändan... betyder det nya skriller, dyra pengar, nya skavsår och en tids teknikinåkning.
Kängan knäckt,
jag knäckt
(Bild från 2004, analoooog)
It has begun
Då var första träningsveckan avklarad. Idag vilodag.
Lite träningsvärk,
lite blåmärken,
lite plåster på fötterna,
massa träningskläder i tvätten.
Farväl ishall, hej sommar!
Första träningen lyfte jag på ögonbrynen för att jag snubblade till på omvänd växelvändning i stegsekvens, haha. Men nu känns det bättre; Tankarna är nere i benen istället för uppe i huvvet... om ni fattar va jag menar...
Jag får tacka Sara som sa att det går förvånansvärt bra (för ett uppehåll på 4 år, eh). Det värmer, och behövs haha!
För den som undrar vilken sport: Teamåkning.
För den som undrar vilket lag som är på bilden: Random finskt ungdomslag 2008
För den som undrar vad de gör: De korsar benen i en saxning... i ett block...
Inget finns kvar att undra
Audition
En del skrek "självklart" och ruskade mig, och en del tittade skeptiskt på mig.
Men! Nu var det dags!
Och, efter 4 års dvala gick det väl ungefär som jag förväntat mig:
- Trött redan på uppvärmningen
- Lagom ihoptrasslande av ben
- Ett högt tempo i utlärandet
- och... jag hade skitkul!
IS Klitor
Jag vill i egenskap av "Årets Bengaliska Älg" från första året framföra klagomål!
Jag har under de senaste månaderna blivit utsatt för trakasserier och falska anklagelser. Det påstås att jag inte längre lägger den rosa färgen varmast om mitt hjärta. Att jag struntar i matcher. Inte håller mig informerad. Kort sagt. Att jag har svikit mitt lag.
Det sårar mig.
I snart tre år har jag stått vid er sida. Inomhus som utomhus. Undantagen tillhör de dagar jag befunnit mig på andra sidan Sverige, legat på sjukhus, eller... då jag inte ens vetat om att det är match. MEN! Mitt försvar, herr domare, lyder:
1 Sportchefen sade att jag kunde ta reda på matchtiderna på hemsidan! Oh vilken fröjd, tänkte jag. Och jag letade. Och sökte. Icke fann jag något schema. Inte förrän igårkväll fick jag reda på att jag sökt på fel ställe. Som trogen supporter kan jag bara referera "hemsidan" som Klitors egen hemsida, inte Korpens!
2 Borde det inte vara rim och reson att ledningen någon gång informerar sina fans om uppkommande matcher? Jag minns den tiden då det var så. Det var en bra tid, vart tog den vägen?
3 Då jag på grund av fysiska skäl inte kommit har jag alltid tänkt på er, det skola ni veta.
Nu har jag nästa match intatuerad på låret! Onsdag, 21.30
Märk väl att jag inte bett er alla att AVGÅ!
/Yours truly
Ska man in där och rota?
Efter en helg som skiljedomare vid is förstår jag vad min ömma moder tyckt under alla år... Teamåkning börjar bli farligt.
Kanske är det för att jag stirrat på så mycket skenor i helgen...
Mina barn är grymma
Det var nämligen tävling i Karlskrona. En tidig och snabb sådan. 3 ½ timme efter att vi hittat till Telenor Arena hade alla åkt, fått sina priser och tagit av sig sina skridskor...
Det gick bra! Av 18 tävlande i sin klass kom mina på 4:e och delad 10:e plats. Oh so proud.
Lite anonymiserade bilder;)
Så glada i hågen åkte vi hem. Jag åt sen på puben där killarna hade stryktipslördag. Och kvällen bjöd på förfest hos Per och taket och sen Mollys med Ika, Jessica, Echa och Anna eftersom Kåren inte lockade. På vägen stötte vi på detta:
Julgranen i det lilla huset vid järnvägen har stått och snurrat snabbt till mixad julmusik i snart två veckor. Lite hysterisk julstämning över det.
CL-Ultras syjunta
- Bobby! Boooobyyyy!
- Skandal!!
Förberedelserna inför gårdagens match började redan i torsdags. Med nerdragna gardiner hade vi (jag, N, W & J) syjunta á la bus i över fem timmar. Fyra flaggor senare tog vi ett steg bakåt och betraktade våra verk, gömde dem under sängen ifall Kalle av någon anledning skulle leta...
Två dagar senare var det premiär. Vid tolvsnåret samlades delar av klacken hos Björn för diverse peppning och frukostknytkalas. Sen gick stolta CLU i ett mindre tåg de 500 metrarna till idrottshallen, där det bjöds på en mycket jämn match. Det blir tajtare i tvåan... japp! Inga utklassningar i div 3 längre. Såklart blev det ändå lyckligt slut, tifo, stagedive och konfetti.
Ja, vad säger man? Vinst mot det segertippade laget från Åstorp, vi i klacken tar åt oss all ära.
Run Belin, run!
Man vet redan på morgonen om man ska springa. Om man vaknar med tanken "Idag borde jag springa" så händer det inte. Vaknar man med tanken "Idag ska jag springa" så kan man vara ute genom dörren tio minuter senare. Så idag blev det en runda!
Nästa vecka... då blir det kanske av att hyra en vindsurfingbräda och öva lite... om vädret tillåter. Maja och jag, fortfarande i amatörstadiet. Men gu va kul det är.
Idag hämtade vi sko-inlägg hos ortopeden. Vi har aldrig haft det, men det ska tydligen vara bra åt våra sneda ryggar. En ovanlig känsla, jag och mamma stapplade fram som om vi suttit i rullstol halva våra liv.
En dum idé
"Dum idé" tänkte jag efter 25 minuter.
Några minuter senare såg jag däremot ljuset i tunneln och flämtande tog jag mig i mål.
Springa...
Även kallat självplågeri. Varför göra det? För att det är gött! Efteråt...
Svettig, högröd, spyfärdig och med mjölksyra upp till öronen. Härlig känsla det där. Hehe.
Nästa springtur: Slottskogen (så om ni har tråkigt så kan ni gå dit och kolla på mig när jag ska ta tillbaka min motion. Garanterat värt resan)
/417
Utan nät...
Såklart att hemmets internet börjar krångla precis när jag kom hem i förrgår. Hur klara sig?
Hm.
Ikväll stod vi på Avenyn i sann gbg-anda och kollade på Sveriges första EM-match. På sårvagnsspåren hade massa Göteborgskalasbord ställts upp. Stämningen på topp. Jublet ville inte lägga sig efter något av målen. Även om andra målet kanske inte var så himla snyggt haha.
Som radioprataren på P4 skrek:
"OM ZLATANS MÅL VAR ETT DRÖMMÅL SÅ ÄR HANSSONS...... ETT SKITMÅL!"
Klockrent.
Nu sova. Sen jobba i Stenungsund.
/415
Champions League
Jag hatar staffar, kan inte sitta still! Snacka om att få press på sig som spelare, plötsligt hänger allt på två personer istället för hela laget.
I pausen kom min favoritreklam! Nikes nya reklam är en av de bästa jag någonsin skådat. Och jag fick medhåll direkt från många håll på puben.
Take it to the next level: den längsta versionen Se och njut.
Ah det är fint! Men nu ska vi sova och gå upp tidigt till föreläsningen. Senare blir det filminspelning....
Robert Wells på pianoflotte är humor
Påskafton? Låt oss säga: Det börjar med the Franssons. Vart slutar det då? Ni förstår nog vartåt det lutar... Jajjemnen. Det blev en kväll på Murveln. Varför blir det alltid så Mackan?
Jag upprepar Varför blir det alltid så??
Kvällens topp tre bilder. Och det är seriöst de mest lyckade... Vi ska inte lägga upp fler...
Mycket tid har även spenderats i Scandinavium. VM tog slut igår med uppvisningen. Där satt jag med världens bästa konståkare framför mig och stundtals kunde jag ändå bara tänka på alla kameror som omgav mig. Haha, skadad? Men åkarna var såklart sjukt bra. Jag blir avundsjuk som få.
Uppvisningens topp var däremot Robert Wells som spelade piano med playback, på en flotte som åkte över isen. Vi vet inte om det var seriöst...
Vi hade icke första parkett som synes, men grymt var det ändå.
Steadicam på skridskor, rätt goa åkningar då eller? Om inte fotografen skulle vart så hjulbent. OCH vajrarna till wirecamen synes. Teknik i bild så att säga.
/400