Way out West 07
-Där såg jag en liten glimt av helvetet
/Linnéterassen efter mördarblick
Då var dagarna D gångna. Festivalen vi laddat för hela sommaren. Way out West blev som vi förväntat oss.
Detta kommer nog inte bli ett kort inlägg....
Från början var det tänkt att min trädgård skulle vara där vi skulle hänga på dagarna och nätterna då det inte var festival eller klubbar. Detta sa vi hela sommaren... några dagar innan kom vi på problemet: Det fanns ingen tid för det! Festivalen höll ju på hela dagen. Mitt hem blev helt enkelt husrum för icke-göteborgarna (Alingsås får inte räknas till Göteborg just i detta inlägg) under denna festival och det var en mycket trevlig tillställning här med tema Borat.
Sprungit in i Anna, Sanna, Sara, Elin Y mest hela festivalen och till och med Stefan the trumlärare stötte jag på. Festival i Göteborg= gött.
Redan på torsdagen anlände Malin och SuperDanne till fina Frölunda och det blev en fin middag och sedan förfest på en terass (?) i Gårda där Mac o Degen spänt väntade på vår ankomst. Klubbarna som ingick i Way out Westbiljetten var fulla rapporterade Elin (CR) från RioRio så det blev istället en sväng till Murveln. Där kan man alltid lita på att det är tomt. Kvällens tema blev Korktricket som Ida introducerade. Alla i Kalmar bör förbereda sig för mycket magi om några veckor.
Fredagen kom. Jättelååång kö till armbandsutdelningen. Vi göteborgare som tänkt ett steg före hade redan våra armband men Tomas som anlände samma dag från Skåne hade inte samma framförhållning.
Kollade på CocoRosie, Hellacopters, Primal Scream, the Hives, Manu Chao, the Pogues... Missade tyvärr Hello Saferide. Mest minnesvärd måste vara the Pogues. Kan det ha vart sista chansen för Sverige att se dem? Shane slog Sludder i hästlängder på oförståerligt tal och gick från scen flera gånger, så de andra fick ta över. Men han kom alltid tillbaka, hängde på mickstativet med en cigarett i handen och en öl i andra och sa några ohörliga ord mellan låtarna. Lätt värt pengarna. Och klassiska låtar har de ju.
Sen var det ett försök mot Kajskjul 8 där Tough Alliance spelade och dit Malin, SuperDanne, Elin och Per hade tagit sig. Men det hanns inte och vi missade tydligen inget berättade de på bussen hem. Det var tydligen en upprepning på Peace and Love med bara flum i några låtar (höjdpunkten var Två vinflaskor upp). Jaja. Det blev en liten sväng till Murveln igen istället för där satt kära DrFanny och Fräschan.
Väl hemma satt vi uppe till tidig morgon. Lyssnade på musik, tittade på bilder, sjöng "My old wife now dead" och planerade en enmansshow för SuperDanne (Korktricket med hackspetten från Kalle Ankas jul samtidigt).
På lördagen tog vi det lugnt (upp vid två även denna morgon), lyssnade på mer Borat. Sen bar det av till Slottskogen igen. Under några minuter trodde jag att jag äntligen skulle slippa Mackan men när någon ställer sig upp mitt bland havet av filt-sittare, skriker BELIIIN och gör Polackhälsningen har jag inte hjärta att ignorera:)
Det såg ut att bli en fin dag med mycket sol. Värmen var påtaglig. En strörtskur bara under Regina Spector men annars lugnt, precis som fredagen. Sushi på Linné och gött dé där.
Annat vi såg förutom Regina var Kanye West, Spoon och lite Teddybears Sthlm. Även en släng av Peter Bjorn and John. Kanske skulle vara värt att ha sett mer av Teddybears. Såg dem på Arvika förra året, det kör bara sina hitar eller covers vilket gör att det blir galet röj på varenda låt.
Linnéterassen sen där Mici och Adam väntade. Trevligt häng (under en kort sekund trodde jag dock att Mici skulle börja berätta massa konstiga minnen om mig för resten men vågen uteblev. Hoho, man får inte känna en person för länge). Sen blev det ännu ett försök på Kajskjul 8 men ack vilken kö det var. I min vägran att gå till Murveln ännu en gång blev det istället stadsvandring.
Sammanfattning
Göteborgarna i skaran är åtminstonde ense om att detta kommer att ske igen. Nästa år vill jag se fler göteborgare på plats inne på området och inte utanför!
Slottskogens ängar kommer nog ta ett tag att återhämta sig på sina ställen men om det inte är där nästa år är det inte samma sak! Kära Slottskogen.
Nästa år vill jag ha tygarmband och fler klubbar.
Jag har upptäckt en bra grej med att vara lång: man ser hyfsat över publikhavet, annat var det när man var yngre...
Måste även nämna den frånvarande festivalaren Martin som åkte longboard efter en bil och blev sjukskriven i två månader... bara för att hänga ut honom och hans klantighet...
/Linnéterassen efter mördarblick
Då var dagarna D gångna. Festivalen vi laddat för hela sommaren. Way out West blev som vi förväntat oss.
Detta kommer nog inte bli ett kort inlägg....
Från början var det tänkt att min trädgård skulle vara där vi skulle hänga på dagarna och nätterna då det inte var festival eller klubbar. Detta sa vi hela sommaren... några dagar innan kom vi på problemet: Det fanns ingen tid för det! Festivalen höll ju på hela dagen. Mitt hem blev helt enkelt husrum för icke-göteborgarna (Alingsås får inte räknas till Göteborg just i detta inlägg) under denna festival och det var en mycket trevlig tillställning här med tema Borat.
Sprungit in i Anna, Sanna, Sara, Elin Y mest hela festivalen och till och med Stefan the trumlärare stötte jag på. Festival i Göteborg= gött.
Redan på torsdagen anlände Malin och SuperDanne till fina Frölunda och det blev en fin middag och sedan förfest på en terass (?) i Gårda där Mac o Degen spänt väntade på vår ankomst. Klubbarna som ingick i Way out Westbiljetten var fulla rapporterade Elin (CR) från RioRio så det blev istället en sväng till Murveln. Där kan man alltid lita på att det är tomt. Kvällens tema blev Korktricket som Ida introducerade. Alla i Kalmar bör förbereda sig för mycket magi om några veckor.
Fredagen kom. Jättelååång kö till armbandsutdelningen. Vi göteborgare som tänkt ett steg före hade redan våra armband men Tomas som anlände samma dag från Skåne hade inte samma framförhållning.
Kollade på CocoRosie, Hellacopters, Primal Scream, the Hives, Manu Chao, the Pogues... Missade tyvärr Hello Saferide. Mest minnesvärd måste vara the Pogues. Kan det ha vart sista chansen för Sverige att se dem? Shane slog Sludder i hästlängder på oförståerligt tal och gick från scen flera gånger, så de andra fick ta över. Men han kom alltid tillbaka, hängde på mickstativet med en cigarett i handen och en öl i andra och sa några ohörliga ord mellan låtarna. Lätt värt pengarna. Och klassiska låtar har de ju.
Sen var det ett försök mot Kajskjul 8 där Tough Alliance spelade och dit Malin, SuperDanne, Elin och Per hade tagit sig. Men det hanns inte och vi missade tydligen inget berättade de på bussen hem. Det var tydligen en upprepning på Peace and Love med bara flum i några låtar (höjdpunkten var Två vinflaskor upp). Jaja. Det blev en liten sväng till Murveln igen istället för där satt kära DrFanny och Fräschan.
I spårvagnen mot stan, helt fullknökad till bristningsgränsen men vagnen åkte inte i alla fall:
Full tjej, trött: -Vad väntar de på?
Jag :-Mer folk kanske
Tjejen (arg): -Jävligt - Kul - Skämt!
Sen råkade jag säga åt henne att hon skulle gå av på fel hållplats vilket hon gjorde...
Full tjej, trött: -Vad väntar de på?
Jag :-Mer folk kanske
Tjejen (arg): -Jävligt - Kul - Skämt!
Sen råkade jag säga åt henne att hon skulle gå av på fel hållplats vilket hon gjorde...
Väl hemma satt vi uppe till tidig morgon. Lyssnade på musik, tittade på bilder, sjöng "My old wife now dead" och planerade en enmansshow för SuperDanne (Korktricket med hackspetten från Kalle Ankas jul samtidigt).
På lördagen tog vi det lugnt (upp vid två även denna morgon), lyssnade på mer Borat. Sen bar det av till Slottskogen igen. Under några minuter trodde jag att jag äntligen skulle slippa Mackan men när någon ställer sig upp mitt bland havet av filt-sittare, skriker BELIIIN och gör Polackhälsningen har jag inte hjärta att ignorera:)
Det såg ut att bli en fin dag med mycket sol. Värmen var påtaglig. En strörtskur bara under Regina Spector men annars lugnt, precis som fredagen. Sushi på Linné och gött dé där.
Annat vi såg förutom Regina var Kanye West, Spoon och lite Teddybears Sthlm. Även en släng av Peter Bjorn and John. Kanske skulle vara värt att ha sett mer av Teddybears. Såg dem på Arvika förra året, det kör bara sina hitar eller covers vilket gör att det blir galet röj på varenda låt.
Linnéterassen sen där Mici och Adam väntade. Trevligt häng (under en kort sekund trodde jag dock att Mici skulle börja berätta massa konstiga minnen om mig för resten men vågen uteblev. Hoho, man får inte känna en person för länge). Sen blev det ännu ett försök på Kajskjul 8 men ack vilken kö det var. I min vägran att gå till Murveln ännu en gång blev det istället stadsvandring.
Sammanfattning
Göteborgarna i skaran är åtminstonde ense om att detta kommer att ske igen. Nästa år vill jag se fler göteborgare på plats inne på området och inte utanför!
Slottskogens ängar kommer nog ta ett tag att återhämta sig på sina ställen men om det inte är där nästa år är det inte samma sak! Kära Slottskogen.
Nästa år vill jag ha tygarmband och fler klubbar.
Jag har upptäckt en bra grej med att vara lång: man ser hyfsat över publikhavet, annat var det när man var yngre...
Blue steel-pose
Magnum-pose under progress
Magnum-pose under progress
Måste även nämna den frånvarande festivalaren Martin som åkte longboard efter en bil och blev sjukskriven i två månader... bara för att hänga ut honom och hans klantighet...
Kommentarer
Postat av: Mackan!
Lol Blolin, den näst sista bilden är en Pop-snöre-pose ju!
Postat av: Tåmas
The Pouges var lätt sommarens bästa spelning! Och så är det ju skönt att veta att man inte är den värsta sluddraren. ;D
Shane: I know my name!
Postat av: ElinBelin
Nej: shane: THEY now my name..
Och jag har fortfarade inte rätat ut begreppet popsnöre och dess definition så det var lite svårt för mig att identifiera en sådan pose, men nu vet jag.
Postat av: anja
harrejävlar, lycksdes ta mig igenom hela detta inlägg! :)
Trackback
