.

I veckan spelade pappa med sitt band på Mitt 2 Hem. Det var mysigt att lyssna på hans solon på både gitarr, hammond och munspel. Han kan han!
Lägg märke till gitarren som ligger redo på hammonden:) Snabba byten!


Koncentration!

Igår var det Internationella Kvinnodagen, tillika Fettisdagen OCH Pannkaksdagen! Mycket att fira och det gjorde jag med Kiriaka längs Avenyn. Och med två semlor från Maxi på vägen hem... mmmmmmm

För övrigt. Här är ett bra exempel på hur man bildsätter en låt på ett professionellt sätt.

Originalet:


Inspirerande:

Får klagomål på dålig uppdatering.
Så detta var vad jag gjorde i helgen:

Repade
Åt
Repade
Åt
Repade
Sov lite
Repade
Åt
Repade
Åt
Repade
Åt
Repade
Hälsade på i Kålltorp
Sov... lite
Repade
Åt
Repade
Lämnade trummor
Väldgästade Mackan
Hämtade mamma och pappa

Kanske låter enformigt, men kul!
För er som inte pratar med mig personligen kanske det behövs en förklaring: Jag har börjat trumma här





Efter lördagens rep snek jag till Bengan där Elton och Robin huserade. Men var så jähkla trött så vid utgång drog jag hem. Det var ju trots allt rep idag med! Att jag ändå inte slumrade in förrän fem på morgonen, ja det kan inte jag ansvara för.

Bengtsson demonstrerar Bra Bildtänk.

Började osökt att nynna på denna låt.
Kanske för att det börjar bli kallt. Vet inte. Men fick Djurängen-känsla iaf.

Bilder från Bluesfestivalen och andra genomtänkta inlägg får vänta lite. För nu är jag i Stockholm. Inte dumt det.
Har hunnit med allt, allt, allt som vanligt på den korta tid jag varit här. Unt idag: Börjar Popaganda! Först ut på vår lista står First aid kit.
Det slog mig att det kan vara första festivalen/konserten jag går på på ca två år som jag är vanlig dödlig besökare. Jag vet inte hur jag ska bete mig.


I bid you farewell med en länk

Nu: Sängen och bråk med myggor!

 

En era har gått i graven. Det skulle bli den 25:e Hultsfredsfestivalen iår. Men bara en vecka innan avspark tvingas arrangörerna lägga ner på grund av för dålig biljettförsäljning. Ingen mer Hultsfredsfestival. En liten bit årlig kult försvinner. Sjukt trist. Jag skulle ha åkt dit och jobbat med Rockfoto, så när jag såg pressmeddelandet så satt jag bara och höjde ögonbrynen en minut innan jag fattade att jag hade tolkat meddelandet rätt.

Hoppas på att Hultan någon gång i framtiden kan göra en återkomst. Viljan finns alldeles säkert kvar.

Jag sitter med Malin på hennes sommarvik på SR Kronoberg. Snart börjar morgonprogrammet. Klockan är.... För lite. Vi gick upp fyra... inte ok. Helt fel för oss nattmänniskor egentligen. Klockan är ju faktiskt sen kväll, inte tidig morgon.
Men Malin är duktig och diciplinerad. Den första sändningstimmen ler hon lite stillsamt (som bara Malin kan) mot regeln men när den dras upp kan morgonrösten inte utskönjas.

Min Kalmar-Växjöresa har även bjudit på helt andra morgonupplevelser. Kalla luftmadrasser bland annat, men söndagsmorgonen bjöd på Storgatans balkong med gitarrer och munspel. Inte dumt. 

Ett klipp från söndagsmorgonen. Lite lyktfladder. Lite musik. Lite avslappnat.

Familjen mös i trädgården igår.
Resultatet: Vi ska spela Heaven is on fire på Bluesfestivalen i sommar. Samma uppsättning på instrumenten som vi hade på Hendrix förra året. Men ännu vet vi inte vem som ska skrika i början:)



Det kommer bli svårt att agera lika coola som Kiss i denna video... eh...
Kan hända att vi gör det Bryngel-style istället.

Måste lägga upp en video som går på repeat just nu. Dessa spelade också på Rookiefestivalen men hade precis då (?) fått skivkontrakt. Det tackar vi för! Och denna musikvideo... njut!

Movits - Fel del av gården. GLÖM INTE ATT TITTA I HÖG KVALITET! (HQ)

Undrar om jag kommer att träffa någon på bibblan imorgon. Tveksamt...
Sitter med glögg i näven, 11 timmar julmusik på iTunes, ljus, böcker och serietidningar i drivor.
Jag har kommit in i ett flow!

Vid fyratiden i fredags begav det sig. Jag, Ika, PB och Mackan (inte den Mackan) roadtripade till årets Rookiefestival med tanken att bevittna  Poor Favour på fredagen och Isak Strand på lördagen. Jag hade hoppats på en utomhusscen bara för att det skulle ha varit så fruktansvärt dåligt med tanke på årstiden. Men hela kalaset var inomhus.

Koncept: Osignade artister! Jag gillar det! Även om det kan bli bättre arrangerat.
Vad sägs om vägpilar till exempel? Hehe, det tog en timme för oss att hitta till festivalen när vi väl var i Hultsfred. Jag tror vi frågade fem Hultsfredsbor om hjälp. Lika självsäkert som de pekade ut vägen, lika olika håll pekade de åt. "Nästan irriterade" (citat mackan) hittade vi tillslut fram... och missade Poor Favour, vi hann däremot höra sista låten vid ingången. Damn...
I sann reklampelaranda gick vi sedan runt med varsin Isak Strand-tröja. Om det gick bra? Efter att ha repat ihop ca fyra (?) gånger stod han, en basist och en trummis på scen för första gången tillsammans och kallades för "det tajtaste bandet som någonsin spelat på Rookiefestivalen" av en man ur skivbolagsjuryn. Helt ok alltså:)

Genom ett brus av ny musik och dåligt ljud (många med oss klagade på ljudkillarna) var det speciellt några framträdanden som vi fastnade för i helgen.  Håll ögonen på:
Sidewalk, funkig hiphop kan man kanske kalla det. Riktigt riktigt bra.
Hajen som med luggen nere i näsnivå plötsligt brister ut i bräcklig, kraftfull, vacker stämma. Hur det nu går ihop... kolla myspacen och fundera.
och Boris & the Jeltsins. Bara namnet blir jag glad av, och bättre blir det på scen.

I min strumplåda ligger nu bara en socka kvar... en raggsocka. Tvättid är bokad men vad ska jag ha imorgon på träningen? Kanske hinna till Maxi och handla in ett par tigersockar.
Sitter och gör ett pass och ska bränna ut (därav titeln) en cd. Alltid kul att se vad kunderna tycker om min blandning. Lite Slagsmålsklubben, lite reggae, lite heavy, lite bollywood, lite Borat, lite Trans Siberian Orchestra, lite The Kooks..
Och nån rysk låt då och då. Fantastiskt.


Och för första gången på mina pass: Lady Madonna

Som väntat var det stort medieuppbåd och slutsålda biljetter inför den andra, årliga festivalen i vår trädgård.
Musikälskare hade samlats från när (grannarna) och fjärran (kalix) för att lyssna på blues, rock och lite progg.
Gatan hade blivit förvarnad på ljudfenomenet och under hela kvällen läckte (citat pappa) "diverse svajiga toner" ut över Önnered.

Familjen inveg tillställningen med Purple Haze. Pappa på gitarr och sång, jag på trummor, Sofia på bas och mamma på Hammond. Sen dunkade band efter band på. Tio band tror jag var uppe på scen, mest reunions av gamla uppsättningar och även några legender. Storbildsskärm i vardagsrummet för de som inte kunde knö sig fram till scenkanten. Som avslutning blev det jam-stund, en kaskad av fyverkerier och en mindre cirkus i ena hörnet. Det sista kan ha varit en överdrift. Men kanske till nästa år.

Besökarantal: runt 130 pers. Snart är vi större än Hultsfred!