.

Vid varje hållplats lutar sig alla så nära dörren som möjligt mot den lilla dust av kvav, men frisk och svalare luft som släpps in.
Knökfullt på bussen. Solen steker. Svetten rinner.
De stackarna som råkat få sittplats på "solsidan" vrider och vänder på sig. Fläktar med papper för att inte förgå i värmen.
Räknar ner minuterna till avstigning. Hjärnan kokar. Kan inte, vill inte tänka.
Hatar värmen, hatar solen. Vill ut. Vill ha vatten.
Solen går i moln. Tre sekunder senare hörs de första regndropparna mot fönstret och alla tittar förskräckt ut. Jepp. Marken blir prickig av sommarregn.
Någonstans längst bak i bussen uttrycker en tonårstjej allas tanke:
- NEEEEEJ!!!
Göteborgarna blir förbannade på det kassa vädret.

Jaha, då var det slut på det roliga. En ny regnperiod har just börjat.