v 42

Jass. Skoldagarna har sista veckan endast bestått av en sak: Redigera tidningssidor.
Så där har vi suttit
Och redigerat
Tidningssidor
Men man är rätt nöjd när man är klar med en och tittar på helheten. Så länge man kan slita sig från att stirra sig blind på marginaler och bylines som ska få plats.

I fredags åkte jag upp till Hufvudstaden för att träffa kära syster min med pojkvän. Mamma och pappa tog sig också dit över helgen. På bussen upp läste jag en bok och allt jag kunde tänka på var hur texten låg på sidan och hur man gör med "horungar" (ja, det heter så) i vanliga böcker.

I Stockholm vandrade vi på stan, åt gött, handlade nödvändigheter och mös om kvällarna.
Och icke att förglömma: Spelade Guitarhero. När Sofia hämtade mig på tunnelbanan sa hon "jag slår vad om att vi kommer komma på Jens med att öva på Guitarhero". Jag förstår varför. De är helt insnöade på spelet. Det skulle jag med vara om jag hade det hemma. Kul. Jag är dessutom grym... Jag spelade skiten ur den gröna, röda, gula och den blåa knappen. "oförskämt bra" sa vissa recensenter. Jens och Sofia hade hårdtränat inför att pappa, den verklige guitarheroen, skulle anlända.

På söndagen var vi på Moderna muséet. Sjukt att man kan bli rik på att måla jättestora, raka streck på en målarduk. Man blir lite halvirriterad på endel saker där. Vissa saker verkar blir konst bara för att någon har stirrat för länge på det. Men det finns nog vissa kriterier:
Det ska vara svårtolkat eller löjligt enkelt tolkat. Så man måste tänka ännu djupare för att få fram grejen.
Man måste må dåligt. En bild på en solig trädgård är inte konst, men samma trädgård i regn eller snö (slask) är konst. En närbild på en tjej är inte konst, har hon påsar under ögonen är det konst.
För att göra en bra video måste man ha en amatörkamera, något man vill filma väldigt nära och länge (helts i stillbild) och inget ljud. Om det ska vara med ljud ska det helst vara något entonigt.
Haha, men det fanns mycket bra där. Gillar foton. Gillar Andy Warhol, kanske för att jag är inne i media för mycket.
Sen var det att äta mat och bege sig mot Kalmar igen...
och jag är tillbaka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0